En fastlåst Freddy, Socialvarning & Need 4 Speed?

Jag har fortfarande jättekul åt att Freddy fastnade i ett skärp igår. Han hade beställt ett nytt skärp ifrån Kina (för att han beställer ALLT ifrån Kina...alltid). Han slet upp paketet, tog på sig skärpet och spände åt. Sen höll han på och fiffla med det ett tag i tysthet. Sen hörde jag ett "Men vad i helvete?! Hur öppnar man?!" Hahahaha! Snäll som jag är så slet jag tag i skärpet och drog och tryckte en massa och lyckades därmed spänna åt det ännu hårdare...samtidigt som jag gapskrattade. Fatta synen. Kallingar och ett hårt spänt skärp. Nästan fulare än kallingar och strumpor.

Han höll på hur länge som helst med det där jävla skärpet och han var verkligen jättearg. Jag tipsade om att han skulle gnida in sig i matolja och glida ur det. Det ville han inte. Hysteriskt roligt. Snäll fru som jag är så passade jag på att föreviga hans kamp.

Idag var det dags för Eltons 3-årsbesiktning och på vägen dit svängde vi inom revisorn med skämsmössan på och tre månader gamla kvitton och underlag. Jag är verkligen sämst på det där, jag vet. Men det är så TRÅKIGT! Jag hatar allt som har med bokföring och göra och jag kommer aldrig förstå hur folk kan välja att jobba med skiten. Men TACK gode gud för att det finns dem som gör det!

Nästa skämsmössa åkte på inne på BVC. "Hej...och Förlåt! Tredje gången gillt!?" Ja, vi har MISSAT (glömt, ignorerat, slarvat bort?) hela två kallelser och nu lyckades vi komma både på rätt dag och rätt tid. "Jag tänkte att vi fick komma idag innan ni ringer soc!" slängde jag ur mig. Men det gick jättebra, Elton klarade sig med bravu och med sina 14 kilo fördelade på 92,5 centimeter fick han både en OK-stämpel och en ödla med glitter på.

Godkänd 3-åring!

 

Elton impade med sin fina huvudfoting som både hade armar, ben, ögon, hår, kinder(!) och som kunde spruta eld. Heja Elton. Jag minns hur jag skämdes över Alice fula huvudfoting som bara var en massa kladd. Hon KUNDE ju rita egentligen men det vägrade hon såklart visa hos BVC och jag blev nästan förbannad. VISA nu för fan unge att du kan! Bilarna han fick leka med krockade mest och när sköterskan frågade varför de körde så svarade han "DET ÄR JU NIIID FÅÅR SPIIIID!!" Tack Elton.

Nu har jag hunnit fixa iordning på kontoret, stämma av lite beställningar och förbereda lite nyheter i webshopen. Ikväll åker Freddy till Norge och jag ska styra upp kaoset ensam i tre dagar. Wish me luck.

over and out.

//Meekatt...

Överraskningar, Älgbajs & Dr Rolf!

Tack Tessan för en jättemysig kväll igår! Nästa gång jag får för mig att Freddy och jag ska unna oss något extra ska jag ta med honom hem till dig för ett par timmars liggande (inte SÅNT liggande!!) i din fantastiska soffa! Haha, är fortfarande imponerad över att jag tog mig UPP ur den igår! Kom hem vid tolv, kröp ner i sängen hos en varm liten tös som kramade mig hårt...och så somnade vi - så mysigt! Inte lika mysigt att jag fyra timmar senare vaknade i varmt KISS! Skjut mig! HUR kan man kissa på någon som man ligger och kramar? Det kan ju inte vara okej!! Jaja, en renbäddning och en skrikig dusch senare somnade vi om och sov till åtta!

Jag gjorde en "fuling" och erbjöd Alice en bra film i sängen för att slippa ta mig upp imorse. Hon visste inte vilken hon ville se och därför sa jag "Okej, Alice - då ska jag överraska dig gumman!" (Med detta menade jag självklart att överraskningen skulle vara valet av film!) Men min lilla tös är inte dum och svarade lyckligt "JAAAAA!! Då vill jag ha juice...och macka...och tårta...och banan...och gröt...och ljus på brickan...och en liten liten liten blomma...min nalle - och så sover jag och du sjunger "Vi gratulerar" för mig så blir jag överraskad!?!" *suck* Ja, vadå slippa gå upp!? Men visst...vi lekte födelsedag, spillde mjölk i hela sängen, kladdade hallonsylt överallt men OJ vad vi var överraskade!!

När överraskningsmomentet hade svalnat en aning inledde Alice en lång diskussion med sin nalle under täcket: "Men nallen...vad fiiiiin du är lille vännen. Har du sovit gott? Jaha...Ja...Nej. Jaha. Oj! Bla bla bla... Men nallen!! DU HAR JU INGEN SNOPP NALLEN!!" Alice kastar av sig täcket och skriker: "Herregud! Mamma, VAR är snoppen mamma?!?!" *suck* Ja, jag förklarade långt och pedagogiskt att nallen inte har någon snopp men att det kan va en "pojk-nalle" i alla fall. Alice kröp ner under täcket igen med sin könlösa nalle och fortsatte diskussionen..."Det är ingen fara  nallen, jag fixar en snopp på MAXI till dig imorgon när jag ska köpa godis!" Ja, jag säger ju alltid det - ALLTING finns på mitt älskade ICA MAXI!

I eftermiddag har vi spenderat ett par supermysiga timmar i skogen med finaste Edyta, Gunvor och hennes två barnbarn. Där har vi grillat korv, pinnbröd och mashmallows - lekt lekar och gått på upptäcktsfärd ibland Älgbajs och löv. Allvarligt talat - HUR kan en Älg bajsa så små bajsar?! Och varför blev JAG idioten i gänget för att jag trodde att det var någon som hade lagt ut nötter till ekorrarna i skogen?! Skogens konung?!  - My ass! Han skiter ju som en liten prins!

När vi väl kom hem efter vårt skogsäventyr...stinkandes av rök och korv satte jag mig i soffan med en kopp kaffe innan det var dags att kasta alla kläder i tvätten och tvångstvaga mig och lillfisen för att bli av med stanken. Men lugn och ro...? Haha, vad är det för något?! Det tog TVÅ minuter...sen hör jag Alice skrika i köket. Jag springer ut och där står en skräckslagen liten tös...med KATTMAT i näsan!! Hon hade SJÄLVKLART tryckt upp en stor bit torrfoder i näsan. HUR LYCKAS MAN MED DET!? Allvarligt!? Jag blir bara trött! Men ja, man försöker ju hålla sig lugn, lägger henne på sängen och hämtar pincetten...och petar IN skiten ännu längre! *suck igen* Inget annat att göra än att ringa till BVC...och där möts jag av ett gapflabb i luren. Vadå?! Är det inga andra barn som stoppat KATTMAT i näsan?!?! Är det verkligen bara min unge?! Ja...det är väl det...

Jag fick instruktioner om en "håll för näsborren utan kattmat - och blås i munnen hårt och den kommer ut igen-teknik" men det funkade fan inte. Dessutom kände jag att det var läge för ett "skrämselbesök" hos doktorn så att detta inte händer igen. Så det var bara att sätta sig i bilen och köra in till Laholm. På vårdcentralen möttes vi av tre skrattande sköterskor...och en läkare som skrattade så tårarna rann längs kinderna. Och där stod vi...en fredag eftermiddag...10 minuter innan stängning - svarta i ansiktet och totalt inpyrda i rök och korvlukt - 2 pyromaner gone wild! Åh, VARFÖR Alice?!?! Ja, det är bara att be om ursäkt för att man luktar (och ser ut som en) Salami...och sätta sig ner med skammen och vänta. Väl inne hos läkaren - som torkat sina tårar - lyckades vi - med våld att få ut en st svullen Whiskas med Kycklingsmak - tadaaaa! Alice grät såklart och läkaren sa till henne på vägen ut att hon fick gå och välja ett fint klistermärke. Då vänder Alice sig om i dörren och skriker aggressivt "JAG VILL FAKTISKT HA EN TATUVERING!!" (I´m proud!) En tatuering blev det!

Så här ynklig ser man ut på vägen IN till doktorn...

Så här kaxig är man när man kommer hem!

Fredag! NU är vi hemma, jag har rakat bort taggarna ifrån benen med Alice som hejarklack - "Bra mamma, NU är du duktig som tar bort taggarna! NU får du kela med pappa!" (Wiiiiih, fredagsmys åt alla!)

Hoppas på en lugn...och tyst...och barnfri kväll...men inser att det bara är en dröm! Freddy kom hem med en hel låda semlor...så oavsett - kommer JAG ha en toppenkväll!

//Meekatt.

Följ min blogg med Bloglovin - klicka här: För sån é jag!