Jag berättade ju lite snabbt i går att jag haft besök. Av Meekatt
med bihang. Om vi hade förväntat oss en mysig, trevlig pratstund så
skulle bihanget behövt bli avsläppt vid någon rastplats på vägen och
upphämtad på vägen hem igen.
Men eftersom det är förbjudet att lämna sitt barn på rastplatser utan
tillsyn så fick hon ta med honom hit i alla fall. Jag pratar inte om
Kravallis, hennes 4 åriga dotter. Utan om det minsta bihanget. Marodören
och lortgrisen Trubbelton.
Skitsöt så klart! Och i ärlighetens namn både charmig och go på alla
vis. MEN! Hans största problem är att han är 1 år… VARFÖR ska ungar vara
1 år??? Kan de inte börja som spädbarn, sedan bli små söta jollrande
bebisar och sen vips hoppa upp till 3 år?
Varför tänkte han inte på det vår käre vän där oppe? Det hade ju varit betydligt bättre för allas vår hälsa och välmående. Jag menar, hur lätt är det att sitta och prata när man ständigt hör Kravallis ropa
“Mamma, Elton är längst upp i trappan”
“Mamma, Elton ramlade ner från soffan”
“Mamma, Elton klättar på ormens bur”
“Mamma, Elton lyfter katten i svansen, får han det?”
“Mamma, Elton ramlade och bet hål i tungan” (Okej, det där kanske var
mitt fel… jag lyfte ner honom från trappen och satte honom på golvet och
släppte. Varpå han liksom inte stannade kvar i upprätt ställning utan
föll baklänges med benen upp i luften och huvudet rätt in i väggen. Det
var lite för längesedan jag hade hand om så små människor…)
Eller så är han i köket med oss och pekar på än det ena och än det
andra och vill ha nya saker hela tiden, eller sitta i knät, eller gå
ner, eller kolla på fiskarna, eller äta choklad, eller dricka välling,
eller ha nappen, eller inte ha nappen….
Om han för tillfället MÖJLIGEN inte vill något så behöver han saneras
efter sista bullen eller chokladbiten. Och sedan är det andra änden som
ska saneras…
När de hade varit hos mig i 10 minuter sa jag till henne att hon
kunde få lämna Trubbelton här hos mig en vecka. Efter 30 minuter nämnde
jag inget om det längre…
Jag är helt klart för gammal för ettåringar! Allt sug efter en
sladdis försvann som i ett trollslag och jag tror att rasslet i
äggstockarna som hörs varje gång jag ser en bebis är ett minne blott…
TACK MEEKATT! Jag är botad! Jag tror förresten du kan bli rik på det
där. Karlar kommer hyra in dig och Elton till att besöka deras
hormonstinna fruar så de hiar sig ett tag till. Fast risken är väl att
det ALDRIG blir några ungar efter det…
Bruttan hade förresten en present med sig till mig!
Snacka om hon vet vad en Bondmora vill ha! Om ni undrar över lingonsylten så läs
HÄR.
Kravallis däremot är i den där härliga åldern när de liksom går att
prata med och dessutom kan man lura i dem vad som helst. Hysteriskt
roligt. Dessutom fick jag måla hennes naglar. Min lycka var gjord. Och
hennes med uppenbarligen…
Hon ÄLSKADE alla Babbelpellens djur och kunde inte få nog av söta Snape.
Av någon anledning försvann dock Meekatt varje gång vi tog fram
Slingerbulten, Ödlianen eller
Krypen. Jag förstår inte varför, de är ju skitsöta! Det tyckte som sagt Kravallis också och hon kunde inte få nog av dem.
Självklart var vi ute och hälsade på kossorna också. Trubbeltons
första gång i ett par gummistövlar… Det var hysteriskt roligt! Jag
frågade Kravallis om mamma möjligen hällt i honom en flaska Whisky innan
vi gick ut för det såg sannerligen ut så!
Men det trodde hon inte…
Väl ute hos kalvarna fick jag en strålande idé! Kalvarna är ju små och jobbiga och de står i kalvboxar…. Kanske…. Om man kunde….
Eller nej, det går nog inte, tänk om vi får kontroll och kontrollanten hittar en blond tvåbent kalv?! Då får vi nog problem.
Kravallis testade strömmen i stänget genom att ta tag i eltråden med
båda händerna. Men det var bara jättebra för på så sätt märkte jag att
jag glömt att sätta på strömmen! Kanske jag ska be henne stanna här och
vara min personliga strömtestare? Det är ju inte första gången jag
glömmer det menar jag.
Appropå Kravallis, om ni läser Meekatts blogg så vet ni att Kravallis
inte kan säga y utan hon säger u istället. Jag har alltid trott att det
var en överdrift och att det kanske är åt u-hållet bara.
Men UNGEN SÄGER VERKLIGEN U!!!!!
“Ska du köpa nUa fiskar snart?”
“Åh vad mUsigt vi har det”
!!!!!! fattar ni????
Jag höll ju på att garva läppen av mig titt som tätt. Jag har aldrig
tänkt på vad många ord det är som innehåller y förrän jag träffade
Kravallis!
Jag hade TÄNKT lite faktiskt på hur vi skulle lägga upp dagen. Vi
skulle sitta och tjattra en stund, sedan skulle vi käka lunch, sedan
skulle jag börja i lagårn hyfsat tidigt så att de kunde vara med och ta
in korna och prova på att mjölka innan de åkte hem. Men eftersom min skalle är ANINGENS lättdistraherad nu för tiden så
blev det ingenting med någonting. När klockan var halv sex så hade vi
fortfarande inte varken ätit eller gått ut i lagårn… Så då tröttnade nog
stackars Katten på mig och åkte hem.
Så då gick jag ut i lagårn och mjölkade och var hur sur som helst för
att jag glömt att ge dem mat och glömt att ta med dem ut i lagårn.
Hungrig som en varg var jag ju också så klart.
Men jag blev glad igen när jag kom in och fick ett sms från Meekatt:
“Pust, Alice tjatar sår i öronen på mig i kväll: “Mamma!!
Bondmoran är fräckast i världen faktiskt! Hon har ALLT! Alla djuren och
“årmen” och en egen bonde och kattungar och så många nagellack så man
kan svimma!! En hel vägg!!!”
Shit vilken förståndig och klok unge! HENNE kan jag låna några veckor. Lätt!
Dagens Tips:
Köp färdiga barn. På minst 3 år. Eller kolla om man kan hyra dem i 7
månader, sedan lämna tillbaka dem och hämta ut dem när de börjar närma
sig 3 år. Om det inte finns något sådant ställe så uppfinn det. Jag blir
er första kund!