Hej Johanna, jag såg dig!

Hej Johanna. Jag såg dig. Jag hörde dig. Jag hörde vad du sa och jag kunde inte vara tyst. Det var kanske dumt och det kanske gav dig ännu mer problem...men hela min kropp skrek och jag kunde inte vara tyst. Förlåt Johanna. Jag är ledsen om jag gjorde saken värre. Men jag är ännu mer ledsen över att du behövde sitta där inne på toaletten och vara rädd och ledsen. Jag ville bara slita upp dörren och trösta dig. Men det kan man ju inte göra. Jag vet det.

Förra veckan var vi iväg på sommarland och vi hade två ljuvliga dagar i solen. Våra barn åkte karusell och vattenrutschkana, vi åt glass och badade och vi tältade i det stora blå tältet. Visst hade vi lite konflikter över sovtider, antalet glassar man får äta och annat trams...men det där hör ju till vardagen och speciellt semestern. Man har så mycket förväntningar på sommaren och ledigheten och ibland lever liksom inte dagarna upp till det. Men vi hade jätteroligt tillsammans och njöt av semestern. Men det hände en sak...som jag inte riktigt kan släppa.

Vi hade åkt karuseller ett par timmar och jag gick in på toaletten för att byta om till badkläder. Det var såna där toaletter med öppning in till "grannen" nedtill. Jag hatar såna toaletter och vågar knappt kissa för att jag är rädd att grannen ska höra mig. Som om det skulle vara konstigt att man kissade på en toalett, haha. Men sån é jag.

Jag fick på mig min bikini. Då hörde jag en röst ifrån toaletten intill. "Snälla pappa! Jag är rädd!" En sån där skör liten röst som hugger rakt in i mammahjärtat. "Snälla snälla pappa, kom in här!" Här förväntar man sig att en dörr ska öppnas fort och att en pappa ska svara "HÄR är jag!" Men nej... Istället rycks dörren upp av en pappa som med sträng röst säger "Nu bajsar du innan jag räknar till tre annars går jag iväg!!" Sen slängs dörren igen och pappan räknar högt och snabbt till tre. Flickan snyftar och säger "Men snälla pappa. Kom in här! Jag är RÄDD pappa!!" Men...va? Mitt hjärta stannar lite. Jag tänker att jag måste hört fel...eller förstått fel. Jag satte mig ner på toaletten med mina kläder i famnen. Jag kunde liksom inte gå därifrån. ETT. TVÅ. TRE!

Flickan fortsätter snyfta och pappan rycker upp dörren igen. "Nu bajsar du Johanna! Jag har ju sagt till dig! Jag räknar till tre sen går jag!" Barnet snyftar och får fram "Men det gör ju ont pappa. Jag är rädd! Snälla pappa stanna här inne!" Det knyter sig i magen på mig och jag får knappt någon luft. Jag vill bara springa ut och in på andra toaletten och ta barnet i handen. Men det kan jag såklart inte. Så jag sitter kvar...

Pappan hotar igen och räknar högt och snabbt till tre och går ut igen och smäller igen dörren. Flickan ropar efter sin pappa som rycker upp dörren igen och säger "Nu förstör du semestern för oss allihop!! Du skulle ju bajsa! Gör det nu!! Annars kommer en vakt och tar dig. Jag ser en vakt här ute nu och han är på väg hit!! Jag räknar till tre sen kommer han och tar dig!!" Flickan vrålar "Men PAAAAPPAAA!! Kom in här snälla pappa. Det gör ont pappa! Jag är rädd pappa!" Jag flyger upp, samlar ihop mina saker och går ut genom dörren. När jag kommer ut har pappan gått in. Jag går en bit bort ifrån toaletten och bryter ihop fullständigt. Kanske är jag jättekänslig just nu när mitt liv är kaos, kanske överreagerar jag...men hela min kropp skrek att jag skulle göra något. Freddy såg mig och kom och kramade om mig. Jag kunde inte sätta ord på känslan...men den där flickan. Johanna. Jag kan aldrig förstå att man pratar så till ett barn. Aldrig.

Vi har många konflikter här hemma och jag går (alldeles för ofta) över gränsen och sjunker ner till mina barns nivå i våra konflikter. Jag vet det. Jag är ingen perfekt mamma och jag har aldrig utgett mig för att vara det heller. Men jag försöker så mycket jag bara kan. Ofta HATAR jag att vara förälder och jag hatar att behöva diskutera och bråka om idiotsaker som man ju måste när man har barn. Ibland är jag så trött på att diskutera kläder på golvet, lördagsgodis och skärmtid att jag vill spy på alltihop. Men jag älskar mina barn. Jag skyddar mina barn. Och jag skulle ALDRIG neka dem min tröst och kärlek när de behöver den. Aldrig. Oavsett hur bråkiga och trotsiga de varit. Oavsett hur trött, stressad och irriterad jag är så finns det INGET som skulle få mig att neka mina barn tryggheten i mig när de är ledsna och rädda. Jag...är deras mamma.

Pappan och flickan kom ut efter en stund. Hon hade torkat sina tårar och hon log när hon såg de stora vattenrutschkanorna utanför dörren. Jag såg dem gå bort till andra sidan poolen och bort till resten av sitt gäng. Jag stod kvar ett tag...sen gick jag med mina barn bort till andra poolen. Alice, Elton och Freddy tog en stor rund badring var och sprang upp mot forsen för att åka. Jag stod kvar. Jag kunde inte släppa det. Hon var inte bråkig eller trotsig. Hon var rädd! Hon sa att hon hade ont. Hon ville bara att pappan skulle vara där och han hotade henne med att vakterna skulle ta henne. Man gör inte så. Aldrig. 

Så jag vände om, gick bort till den andra poolen igen och såg flickan bada. Pappan stod vid kanten och tittade. Jag gick fram till honom och flickan hängde vid poolkanten.

- "Hej. Jag var på toaletten bredvid er förut och jag hörde hur du pratade med din flicka. Jag vet att det inte är min ensak men jag vill bara säga att jag blev jätteilla berörd och fruktansvärt ledsen när jag hörde hur du pratade med henne."

Jag skakade i hela kroppen och tårarna rann. Det gick liksom inte att stoppa hur gärna jag än ville. Jag önskade att jag kunde se arg och bestämt ut och säga en massa bra saker. Istället forsade tårarna när jag tittade på den lilla tjejen.

- "Eeh va? Det ska väl du ta och ge fan i?". Han såg arg ut. Och besvärad.

- Ja, det förstår jag att du tycker. Jag har också barn och jag vet att det är apjobbigt ibland. Jag ville bara att du ska veta att jag hörde dig och att jag tyckte det var fruktansvärt och jag blev jätteledsen över att du hotade henne med vakterna när hon var rädd! Man gör inte så. Hon sa att hon hade ont och du räknade till tre om och om igen. Det är inte okej."

Då vände hans sambo/fru sig om och sa "Vad händer?" Då gick jag. Jag gick och letade upp mina barn och kramade dem hårt och länge. Alla barn ska ha kärlek! Alla barn ska ha någon som står upp för dem! Grymma jävla värld!

Nej, jag vet INGENTING om deras situation. Jag vet det. Och det finns med stor sannolikhet en massa människor som blir upprörda på mig nu och tycker att jag borde sköta mitt och inte lägga mig i andras uppfostran. Men för mig handlade det där inte om uppfostran. Mitt hjärta gick i tusen bitar när jag hörde den där rädda flickan böna och be sin pappa komma in och bara stå där intill henne. Hon var rädd. Hon sa att det gjorde ont. Han hotade med att vakterna skulle ta henne och gjorde klart för henne att hon hade förstört semestern för hela familjen...genom att inte kunna bajsa under hot. Fy fan. Jag hörde dig Johanna. Jag hörde att du var rädd och ledsen. Och jag önskar att jag sagt stopp där och då och sagt till din pappa att vakterna inte tar barn. De är där för att se till att barnen har det bra när de badar. Men jag vet inte vad som hade hänt då. Du hade kanske blivit ännu mer rädd då.

Det är skitjobbigt att vara förälder. Ofta. Speciellt nu på sommaren tycker jag. Allas förväntningar krockar. Vädret blir inte som man hoppats, pengarna räcker inte till allt man vill och barnen blir uttråkade. Vi vuxna behöver vila, barnen behöver engageras. Det är inte alltid lätt att få ihop pusslet men man gör så gott man kan. Vissa dagar har man jätteroligt. Andra dagar sliter man sitt hår och längtar ihjäl sig efter vardag och dagis. Man älskar och hatar varandra. Men man gör det bästa man kan och hoppas innerligt att barnen får med sig många bra minnen ifrån sommaren. Att sitta ledsen och rädd på en offentlig toalett...med en arg pappa utanför som vrålar åt en och hotar en med vakter...är inget bra sommarminne.

Det är inte lätt att vara en bra förälder. Jag vet det. Men det är inte så svårt att INTE vara en usel förälder heller. Hur gör ni andra när ni ser sånt här? Säger ni ifrån? Får man det? Ska man det? Jag hade panik i hela kroppen tills jag hade sagt till pappan. Jag ville att han skulle veta att folk ser och att han gör fel. Jag är ju en sån som ÄLSKAR när föräldrar faktiskt vågar ta konflikter med sina barn. Hellre ett skrikande barn på Ica Maxi över en godispåse som inte får följa med hem än en dryg unge som får allt de pekar på...bara för att föräldern ska slippa en konflikt. Men detta var ingen konflikt. Detta var en rädd liten tjej...på en offentlig toalett. Med en arg pappa som vägrade ge henne ett par minuter av sin tid och sin trygghet...på ett sommarland. Ett paradis för BARNEN.

Barn behöver gränser och regler och föräldrar idag är på tok för slappa och rädda för att uppfostra sina barn. Man överlåter det till skolan och håller tummarna att det ska bli bra i slutändan. DET BLIR DET INTE. Det är vi föräldrar som ska uppfostra våra barn. Men hur gör man när det är föräldern som behöver uppfostran? Tittar vi bara på? Jag har ett exempel till som gnager inom mig. Ett barn jag borde stått upp för...men inte gjorde. Och den känslan är värre än allt annat. Så nu sa jag till.

over and out.

//Meekatt...

Rosé, Semester & Nedräkning?

Tack Tessan! Nu klarar jag 2 veckors semester till! ;)

Världens godaste rosévin!

En gång skrev jag att man måste ha en viss promille i blodet för att orka älska sina barn på semestern. Det blev ett jävla liv, haha. 

Jag menade det. 

over and out. 

//Meekatt...

Tosselilla, Gamla minnen & Bulle med bulle!

Då var vi hemma efter tre dagar i fina Skåneland och Tomelilla. Vi checkade in på campingen alldeles intill Tosselilla i onsdags och slog upp vårt "lilla" 8-mannatält. På plats mötte vi upp min lillebror Anton och hans flickvän Frida. Efter en snabb uppackning, bäddning och en iskall cider begav vi oss in på Tosselilla Sommarland. Vi ÄLSKAR Tosselilla och är där varje sommar. Jag har varit där sen jag var liten och tycker fortfarande att det är världens bästa sommaraktivitet förutom nakencamping. På Tosselilla finns ALLT och både barn och vuxna älskar det! Har ni möjlighet så åk dit. Vi tog två heldagar och varken jag eller barnen blev mätta på det. Vi köpte 2-dagarsband för 400 kr och då ingår ALLT i två dagar. Bada och åk hur mycket karuseller du vill, kör segway, gocart, paddla kanot, trampa trampebåt och en massa mer. Det tar liksom aldrig slut. 

Vi började resan med frukost på Hallandsåsen. Här lärde jag Alice att äta "Bulle med Bulle" och kan nu säga att tösen är fullärd. Det var min sista läxa i livet. Heja mig? 

Fler än jag som käkade "bulle med bulle" under högstadie/gymnasietiden? 

Hela gänget inne på Tosselilla.

Nöjd badkille!

Fruktansvärd rutschkana!? Varför utsätter man sig för sånt? ;)

Galningarna som åkte Hyper...om och om igen. Till och med Alice åkte! Jag...hade hellre dött.

Där uppe sitter min lilla bebis. Numera 8-år gamla bebis...men ÄNDÅ?! Usch!

Virvelvinden är helt klart den stora favoriten! Jag åkte 12 gånger!

Heja lillebror!

Yeyh!!!

En båtfärd i solen. Mamman i familjen körde med vin i sportflaskan och höll sig i skuggan på land med stukad fot, haha. 

Lyckliga och modiga Alice!

Mer vatten...

...och ännu mer...

...och ännu mer!

En utav poolerna för de mindre barnen. 

♥

Frida och Elton i "krockbåtarna"

Man kan ju bara älska Skåne. Kolla utsikten! 

Antons premiärtur på Segway. Stolt storasyster jagar med kameran, haha. 

Måste ju bara tipsa! Här käkade vi VÄRLDENS godaste pizza - två dagar i rad! Pizzeria Milano i Tomelilla. Fantastiskt goda! 

Självklart hade jag min fina campingutrustning med mig...till familjens stora lycka...typ. 

Vi avslutade fredagen med en roadtrip i fina Skåne.

Jag är ju uppväxt där och har en massa härliga barndomsminnen i trakterna. I Vanstad hade mormor och morfar sin gård...med kor, grisar, katten Lollo och en massa kattungar, hundarna Snobben och Baffi och en massa annat mysigt. I Äsperöd bodde farmor och farfar...och gamlamormor Anna som alltid bankade oss jättehårt i ryggen när hon kramade oss. Sen fick vi en tia var. Vi var inom min morfars grav som jag inte besökt på över 15 år och jag pekade ut de bästa bigarråträden. 

Jag grät en skvätt i framsätet av gamla lyckliga minnen, saknad och lite nostalgi...och barnen grät i baksätet för att de slogs och hatade varann. Fantastiskt. Det jag lärde mig av detta var att om man vill visa upp barnen sina gamla barndomsminnen och ha en mysig stund tillsammans...så ska man åka runt ensam - utan barnen...och sen visa foto på skiten! 

over and out.

//Meekatt...

Kontaktannons!



Skitkonstig möbel söker nytt hem omgående!

 

Ibland tar kärleken slut. Jag vet det. Med det kan ändå vara smärtsamt. Vi har delat många år och nu ska man auktioneras ut som en gammal trasa. Men jag tänker inte deppa ihop. Jag tänker visa upp mina bästa sidor och jag tänker vara den som skrattar sist! För sån é jag!

 

Jag köptes på en auktion av en exalterad Meekatt som rusade hem med mig och satte mig på bästa platsen i huset. Hon fyllde mig med fina saker som gamla syskrin, vackra trådrullar och böcker med en massa viktiga foton. Jag insåg direkt att jag var värdefull och viktig. Jag fick liksom glänsa där mitt i hallen under gamlamormor Kajsas fina klocka som inte tickat på säkert 30 år. Hedersplatsen i Meekatt Casa.

 

Sen växte Alice. Det första barnet i familjen. Hon fyllde 2 år och fick en rosa Bobbycar i födelsedagspresent. Fantastiskt. Hon var så lycklig! Här började mitt hat att växa. Mina små ömtåliga ben utsattes för brutal misshandel dag efter dag och INGEN sa något. Jag bara stod där...som om inget hänt. Jag kunde känna mina knän blöda. Fan.

 

Tiden gick och mitt innehåll låg orört. Tydligen slutar man sy när man får barn? Alla vackra trådrullar, nålar och dragkedjor i olika färger. Allt bara låg där...nedtryckt under 650 jävla snuttefiltar, haklappar och paket med våtservetter. Tydligen är våtservetter det nya svarta när man får barn. Själv...var jag inte värd ett skit längre...

 

2011 kom lillebror. Hallelujah! För första gången på evigheter öppnades locket och en trådrulle åkte fram. Dopklänningen skulle tydligen fixas och plötsligt var jag viktig igen. Lyckan varade i ungefär 15 sekunder. Sen hände det aldrig mer. Sen fick lillebror också en Bobbycar. Polisvarianten. Med släp. MY FUCKING GOD!?

 

Jag är ren och fin trots att jag blivit matad med allt ifrån sygrejor, böcker, sexleksaker, våtservetter till leverpastejmackor och använda plåster. Mysigt. Verkligen. Jag är 65 centimeter lång, 52 centimeter bred och 38 centimeter djup. Man kan öppna upptill och det är en låda under. Jag har lite märken efter vårdslös körning men inget som förstört mig. Tydligen passar märkena in i min i övrigt "skitfula asagamla" finish.

 

För det var så hon sa. "Ska vi inte göra oss av med den här asagamla skitfula möbeln snart Freddy?" Pang. Rakt in i lådan. Som en käftsmäll liksom. Värre än alla Bobbycarsattacker och snorkråkor. Nu var det slut...på riktigt.

 

Så ja, nu packar jag ihop och flyttar. Är det någon som vill ta sig an mig och ge mig ett kärleksfullt hem, en vacker plats att stå på och kanske fina saker som jag kan få vårda? Jag har inga stora krav egentligen, vill bara bli omtyckt. Jag är (uppenbarligen) van vid barn men kan ärligt säga att jag hatar dem och allt de pysslar med. Katt är jag också van vid.

 

Intresserad? Maila bud på info@meekatt.com.  ;)

over and out.

//Den fula jävla möbeln i hallen.

Feber, Stadsfest & Död åt lilla sjöjungfrun!

Vaknade med feber idag och känner mig halvdöd. Men det finns ingen tid att ligga i sängen och tycka synd om sig själv när hela huset är kaos och man har två barn som tittar förväntansfullt på en och frågar "Vad ska vi göra idag mamma?!" Sommarlovet...känns redan långt. Och det har gått en vecka, haha. Heja mig?

Eftersom att strandhuset ska hyras ut nu under ett par veckor så bor vi alla på samma adress i sommar. Det är blandade känslor...men kommer det bara lite sol så ska vi nog kunna få en bra sommar mitt i kaoset. Just nu hade jag verkligen behövt mitt strandhus. Men nu är det fokus på Järvvägen och förvandlingen här och det är faktiskt roligt. Jag har verkligen aldrig tyckt om vårt hus. Kan bero på att vi köpte det under vår tuffaste period i livet och hela huset påminner mig om det varje dag. Huset är förknippat med så mycket negativt för mig. Men vårt kräkfärgade hus med gröna knutar och röda fönster (vem FAN valde färger?!) är snart helvitt och vi kämpar på med penseln mellan skurarna här. Sedan vi köpte färgen har det regnat konstant, haha. Tack för det! Men fint blir det och helt klart värt att vänta på!

Det blir en rejäl makeover med ny färg, ny fin ytterdörr och skylt på huset. Jag har till och med köpt fina växter till blomlådorna. Är nästan lite chockad själv. Ska bara komma ihåg att vattna skiten med. Jag beställde ju en stor fin skylt med adressen på att sätta mitt på huset som en snygg designdetalj. I torsdags kom äntligen paketet och jag var superspänd på att få upp skylten. Jag beställde den i 130*60 cm och såg framför mig hur den skulle lyfta hela framsidan med belysning bakom och allt. Den kom i 130*60 MILLIMETER! Det blev inte riktigt den effekt jag hoppats på, haha. Ny STOR skylt kommer idag hoppas jag. Och bilder kommer såklart när det är klart.

På lördag är det Stadsfest i Laholm. Ni som bor inom rimligt avstånd - kom till min lilla stad! Det finns MASSOR med kul aktiviteter för barnen! Det finns verkligen allt. Barnparad, underhållning, Och på kvällen tar Joddla med Siv över scenen och rockar loss på Hästtorget. Över 1000 biljetter sålda redan - heja! Jag finns på plats under dagen och säljer böcker till Stadsfestpris! ;) Kom och säg hej!

Nu ska jag försöka strypa den lilla sjöjungfrun och få i barnen lite frukost. Här kör vi TV- och ipadförbud mellan 11-19 på sommarlovet. Hur tänkte jag där?

over and out.

//Meekatt...

Skratt, Sorg & Makeover!

Eftersom att livet är lite på paus just nu så blir ju även bloggen det. Tråkigt nog. Jag saknar ju bloggen och kontakten med alla er jättemycket. Jag tycker bara att livet är skittråkigt just nu och då blir bloggen tråkig. Och då är det bättre att inte blogga alls...tänker jag. Men det är kanske fel? Livet är ju upp och ner...för oss alla. Och ni läsare brukar ju hänga med mig i både upp- och nedgångar. Just nu känns det bara som att jag inte har några svar...på någonting.

Vi kämpar på här. Idag hade vi bokat Familjerådgivning vilket vi såg fram emot. Eller nja, med blandad förtjusning då, haha. Vi har varit där ett par gånger och det är vidrigt och förlösande på samma gång. Skratt och gråt, jobbiga och hårda ord blandat med kärlek och sorg. Det här med att separera efter 16 år är svårare än jag någonsin kunde ana. Jag är verkligen trasig. Bara någon tittar på mig så bryter jag ihop. Och folk förväntar sig liksom inte det. Jag är ju alltid den glada... När folk frågar mig numera hur jag mår svarar jag för första gången i mitt liv ärligt att det är skit och folk står lite som frågetecken. Jag vet att det vänder och blir bra igen. Men just nu är jag i stadiet där jag vill ligga i fosterställning i soffan och slicka mina sår och den enda i hela världen som kan trösta mig...är Freddy. Och han behöver minst lika mycket tröst som jag just nu.

Idag...samlade jag kraft och tog mig till rådgivningen i tid...och det visade sig att vi fått fel datum och skulle vara där först imorgon. Fantastiskt. Men istället för 1,5 timmars hulkande på Familjerådgivningen blev det kaffe och solbulle på Cecilias i Laholm. Terapi för själen det med. Nya tag imorgon...

Mitt i allt kaos har vi dragit igång ett roligt projekt. Freddy åker till Kina i helgen, barnen börjar sitt sommarlov på måndag och vi behöver fokusera på något annat hela familjen. Så just nu är det makeover av huset som gäller. (Jag är i och för sig i mycket större behov av en makeover än huset just nu men vi fick prioritera.) Jag brukar säga att vi bor i "det kräkfärgade huset på hörnan" till de som letar efter vårt hus. De förra ägarna valde kräkfärg på huset...med gröna foder...och röda fönster. När vi köpte det tyckte vi att det var skitfult och planen var att måla om det samma sommar. Det var snart 8 år sedan, haha.  Lite som med listerna i köket. Vi blev "klara" med  köket för 7 år sedan. Listerna är fortfarande inte uppe. Men nu ska huset äntligen bli vitt och fint! Igår kväll började vi projekt "tvätta fasaden" vilket måste vara världens tråkigaste uppgift. Ungefär lika tråkigt som att maskera innan man ska måla om. Allt förarbete är aptråkigt! Men ja, man kommer tydligen inte undan...

Igår köpte vi vit färg, en ny jättefin ytterdörr och idag beställde jag en snygg skylt att sätta på huset. En sån där fin akrylskylt som sitter en bit ifrån väggen - genomskinlig med adressen i svart text på. Kommer bli supersnyggt! Spanat på dem ett tag men då har de kostat någon tusenlapp. Nu hittade jag den på Skyltmax för under femhundringen - Yeyh! Kommer bli ett lyft för hela huset och jag får äntligen husnumret i BOKSTÄVER istället för tråkiga siffror som alla andra har. Jag ville skriva "Meekatt Casa" men blev nedröstad av övriga familjemedlemmar. Får väl sätta det på strandhuset när uthyrningen är över. ;)

Före- och efterbilder på huset kommer så fort vi är klara. Nu planerar jag att göra klart allt på kontoret idag och imorgon och sen ska jag bara leka Ernst och fixa med huset och dricka rosé i två veckor. För det behöver jag!

over and out.

//Meekatt...

Vibrationer, Kaos & Förlossningar!

Återigen kan jag konstatera att jag är 30 centimeter för kort. Inte bara för att få ett mer normalt BMI utan för att jag var på Ullevi igår och såg (INTE) Bruce Springsteen. Hur jävla långa är människor nu för tiden egentligen?! Var jag än försökte klämma in mig så hade jag ansiktet i arslet på en jeansbeklädd rockare. Hur är det möjligt?! Men oh my god - vilken konsert! 4 timmars total lycka. Och jag var inte ens ett stort Springsteen-fan. Men nu blev jag! Bästa konsert jag varit på - slog till och med Green Day. Hela Ullevi vibrerade från början till slut och jag kunde nästan höra mamma sjunga med igår. ♥

Jag som inte ens tänkte åka. Bestämde mig för att strunta i det för att det kändes stressigt och omständigt först...men fick ett ryck i sista stund och åkte upp med Freddy. Bra beslut. Mitt i allt kaos är det skönt att vi kan släppa allt det som är jobbigt och bara umgås. Vi har ju trots allt två fantastiska barn tillsammans och vi måste ju kunna det även om det är svårt emellanåt.

Tack för alla fina mail, kommentarer och meddelanden under Midsommarhelgen. Jag har inte hunnit svara på allt ännu men ni ska veta att jag uppskattar er omtanke massor! Vissa dagar är det fosterställning och söndergråtna ögon - andra dagar är det som vanligt...typ. Min första midsommar utan barnen kändes...vidrig. Känslan när Freddy kom och hämtade barnen efter att vi gjort kransar och ätit glass...är obeskrivligt jobbig. Men man tar sig igenom det och det blir en ny vanlig dag. Just nu är det svåraste det faktum att strandhuset ska hyras ut 4 veckor i sommar...och min enda trygga punkt just nu rubbas. Det känns jättejobbigt.

Över till något lite roligare. Lady Dahmer fick sin bebis häromdagen - stort grattis till det! Hon la upp en bild på Instagram på tavlan som visar vikt och längd och skrev "Födde detta odjur ur fittan". Kan bara älska formuleringen (haha!) för det är PRECIS så det känns när man är där! Ändå skriver alla små söta formuleringar om att "Nu är prinsen här"...bla bla bla. Nu var detta en stor bebis - 2 kilo tyngre än mina har varit och hon gjorde det utan bedövning så att man ens överlever en sån förlossning är för mig en gåta. Fantastiska kvinnokropp! Fatta vad vi kan!? Det är helt sjukt egentligen. En hel människa ska pressas fram genom södra Thailand och man ska le tacksamt över sitt "mirakel". Hallå?! Det känns som att skita ut en 3-rumslägenhet! Det SISTA jag tänkte på i det ögonblicket var små prinsar och prinsessor. Jag ville mer att någon skulle skjuta mig. Men sån é jag...

Nu ska jag komma ifatt med den där bokföringen igen...suck.

Såna é vi, haha. Heja den som vinner! ;)

over and out.

//Meekatt...

Finfina badkläder & UV-badkläder!

Dags för ett bra tips så här i sommar- och badtider! Vi var ju nyligen i Lalandia och när vi kom fram låg det ett paket ifrån Faktorfobi och väntade på oss i receptionen. Faktorfobi är ett företag som säljer superfina badkläder och UV-kläder till barn. Snabb leverans och gratis frakt och jag lyckades till och med få leveransen direkt till Lalandia då jag kom på två dagar innan vi åkte att jag behövde badkläder till barnen, haha. Bästa servicen - tack för det! Vi har alltid UV-kläder till barnen under de soligaste timmarna när vi är på stranden. Resten av tiden badar vi ju nakna. Men när de vill gräva sandslott och greja är det perfekt. På badhus uppskattas dock inte nakenbad (haha). Här är lite bilder på barnens fina badkläder:

Elton fick välja själv och det blev en UV-dräkt med Skateboards. Tydligen ascoolt med skateboards nu. ;)

 

Det här med att få en normal bild på en 4-åring...

 

Matchande badbrallor - med skateboards såklart. Dessa har han bott i sen han fick dem.

 

Älskar Alice fina baddräkt från MarMar! Superfin i ryggen och sitter perfekt.

 

Inga axelband som halkar ner och UV-skydd 50+

 

♥

 

 

 Fina UV-tröjan. Perfekt för de soligaste timmarna på stranden. UV-skydd 50+, torkar snabbt efter bad och superfin!

 

 Nya simbrillor med, haha. Och ja...återigen. Det här med att få en 4-åring att posera...suck.

  

Kika in på Faktorfobis hemsida eller FB-sida. Massor med fint och gratis frakt! UV-dräkterna är lite små i storleken så ta en storlek större än ni brukar så blir det kalasbra!

 

over and out.

 

//Meekatt... 

 

 

Hej Norge! ♥

Ja, då var den alltså äntligen här. Drömmen! Min lilla bok ska flytta utomlands och det känns lika overkligt som fantastiskt. Den norska översättningen av Meekattboken är klar och omslaget spikat (efter en del diskussion). Jag älskar ju min vita soffbordssnygga bok, haha. Handeln gillar den inte. Vita böcker är liksom inte så praktiskt. Så nu blev det något helt annat. Och jag har nu lyckats bli lite kär i även denna bok. Det är ju min bebis detta med. Fast den pratar ett annat språk och ser inte riktigt ut som "jag". Men den är MIN och YEYH! På måndag-tisdag åker jag till Norge - utan vuxen(!!) och ska få träffa PR-gänget på Pantagruel Forlag och bekanta mig lite med grannlandet. Spännande! Jag har dessutom lyckats fånga upp en norsk bloggläsare som ska få visa mig runt lite och ta en fika ihop med mig! Fler som vill hänga på kanske? ;)

 

 

Tadaaaaa!!

 



 

  Igår var det Biggest Loser. Då passade jag på att trycka i mig resterna av Eltons 5-årstårta. Med sked. Direkt från fatet. Det går bra nu. Beach 2020 - here I come!

 

#Hållvolangernaspända

 

over and out.

 

Snart är det dags för skolavslutning. Hem och tvätta av mascaran så att man slipper se ut som en berusad tvättbjörn när man lipat klart i gympasalen.

 

//Meekatt...

 

Den största dagen!

Jag tror inte någon i hela världen har längtat efter sin födelsedag lika mycket som Elton. Att fylla 5 är jättestort och att få fira sin födelsedag på sin absoluta favoritplats är världsklass! Idag vaknade en lycklig 5-åring upp på Lalandia. Grattis vår älskade Elton! Du är den knasigaste, underbaraste, snällaste, roligaste, klokaste och mysigaste vi vet! Du förtjänar världens bästa 5-årsdag!

 

Självklart ska man få sängen full med paket! 

 

Alice och vi hade förberett med ballonger och barnchampagne.

 

Vår mysiga matplats i huset. Nästa gång vi åker hit blir det ett likadant hus. Superfint!

 

Skulle man bli uttråkad så finns det BIO här. Som om man nu skulle kunna bli det, haha. Här finns verkligen ALLT. Badland, lekland, lekplatser överallt, minigolf, ishall, segway, disco, bra shopping... Det tar aldrig slut.

 

  Elton och gänget!

 

Nöjd kille!

 

   Badlandet hade en massa nyheter och är superfint. Det pågår fortfarande lite ombyggnation här men inget som stör badandet. Blir riktigt bra!

 

Den röda är tydligen bäst. Mamman i familjen vägrar. Sån é jag.

 

Kommentar överflödig... ;)

 

Fruktansvärda rutschkanor. Mår illa bara jag ser dem, haha.

 

"Mamma, vi gör våra fulaste miner!"

 

Vägrar man gå hem när badvakterna säger att det är stängt kan man ta så här fina bilder, haha.

 

Iskall öl i solen passar mamman bättre!

 

Ljuvliga sommar!

 

  Nytt i Monky Tonke Land! Hur coolt som helst!

 

Lycka!

 

 Mer strandhäng!

 

 

Vackra Alice!

Inne i centret. Här hittar man mat, vin, leksaker, en underbar inredningsbutik, massor med restauranger, bra klädesbutiker, spelhall och en massa mer!

 

 

Ja, god skräpmat med! ;)

 

Nu ska jag gå och joina resten av familjen i badlandet. Några timmars sol och bad hinner vi med innan vi ska bege oss hem mot Sverige. Jag kan VARMT rekommendera ett par dagar på Lalandia i sommar! Hade barnen fått välja hade vi aldrig åkt hem igen.

over and out.

 

//Meekatt...